Helt enig, jag var i mina tidiga tonår just efter millennieskiftet och derbyn på Råsunda var verkligen något speciellt. Den råa betongen bidrog med mycket i sig självt men de enorma fondläktarna var ju som gjort för Derbyn. Kanske den arena i hela världen som någonsin varit bäst lämpad för just det.
2 gillningar
@Mr_Mojo_Risin jag noterade att era siffror för 2025 har släppts.
Min känsla är att det börjar se ganska bra ut, och att den positiva utvecklingen lär fortsätta om man inte åker på nån depression till följd av sportslig kollaps.
Saxat från GP.
Gais ekonomi 2025 (2024)
Totala intäkter: 102,2 miljoner (74,8)
Publik- och matchintäkter: 28 miljoner (28,1)
Sponsrings- och reklamintäkter:16,3 miljoner (12,3)
Sändningsrättigheter: 26,3 miljoner (21,6)
Intäkter från spelarsälj: 17,3 miljoner (0,3)
Uefa-ersättning: 4,5 miljoner (0)
Totala kostnader: 87,4 miljoner (62,5)
Avskrivningar och nedskrivningar av externa spelarförvärv: 0 (Gais har inga spelare i balansräkningen).
Agentkostnader: 1,7 miljoner (0,6)
Personalkostnader: 40,7 miljoner (28,9)
Årets resultat: +15,2 miljoner (+12,6)
Kassa: 21,9 miljoner (21,6)
Eget kapital: 34,0 miljoner (18,9)
Tänkvärt från artikeln:
Mjällby AIF vann SM-guld 2025 med totala intäkter på 120 miljoner. Gais kommer vara nära den den intäktsnivån under 2026. Vilka slutsatser drar du av det?
– Vi är ingen stor förening ekonomiskt jämfört med de största i Sverige. Men det är roligt att både Gais och Mjällby tar steg ekonomiskt och närmar sig den ekonomiska fotbollseliten. Jag önskar att fler lag gör det så att det blir mer jämnt. Det visar också att föreningar som likt Gais varit under hård ekonomisk press tidigare kan fixa till det långsiktigt. Jag hoppas att andra föreningar som Öis går samma väg. Det är viktigt och kul för svensk fotboll.
När jag tittar på ert bokslut får jag känslan att Gais ekonomi idag är så stabil att tiden då Gais var en jojo-klubb som åkte upp och ner i seriesystemen är förbi. Vågar du dra samma slutsats?
– Nej, inte riktigt ännu. Men det är den stora ambitionen. Därför gäller det att inte ta på sig spenderbyxorna för att rädda en enskild säsong. Det absolut viktigaste är att fortsätta bygga ekonomin långsiktigt. Här och nu är jag inte orolig för att vi ska börja åka jojo igen, men det är viktigt att vi håller i strategin vi har och inte ändrar på det vi gör – i alla fall inte just nu, säger Stefan Tilk.
3 gillningar
Det ser väldigt positivt ut. Framförallt med tanke på att varken Boudri affären eller vad som nu händer med Diabaté är med i redovisningen då de skedde 2026. Samtidigt är det lätt att bli fartblind. Blåvitt har trots en negativ trend nästan exakt dubbelt så mycket som GAIS i omsättning så det säger ju en del. Men man kan ju inte annat än att imponeras över utvecklingen och nu kommer det att satsas mycket på nya faciliteter enligt Sköldmark och det talas även om att köpa loss mark till en ny konstgräsplan. Så en klubb med vanvårdad ekonomi i decennier är det nog inga problem med att hitta hål att stoppa pengar i. Jag tycker GAIS kassör har helt rätt när han säger att först då GAIS har nått 50 miljoner i eget kapital kan vi som klubb våga oss på lite utsvävningar samtidigt som det gör att omsättningen fortsätter att öka. Jag tror även oberoende av ÖIS status att arenafrågan kommer att dyka upp inom 2-3 år igen då den nuvarande situationen är ohållbar.
4 gillningar
När man tittar på era sportsliga prestationer är det lätt att dra slutsatsen att ni är sportsligt “längre fram” än ni är organisatoriskt. Med det sagt tycker jag inte det ser dåligt ut, men det känns lite gammaldags.
En klubb med GAIS potential och omfattning borde omgående försöka generationsväxla så att man kan rida på den ekonomiska hästen som transfermarknaden ändå fortfarande erbjuder. Jag tror att detta går att göra väldigt bra om man bygger på den speciella kärna ni ändå har i era trotjänare och lojalister.
Det ser ut som att övrig tillväxt att komma “på köpet”, och det blir svårare att driva förändring när kraven på sportsliga prestationer ökar. Nu gissar jag att ledningen ändå har råd med ett eller flera mellanår, så länge ni inte trillar ur.
Men min poäng är egentligen att all tillväxt utom transferpengar och europapengar lämnar ett svagare nettobidrag. Visst, det är inte fy skam att dubbla publiken och sälja mer souvenirer. Men marginalnyttan är lägre än från transfers och Uefapengar.
Ett kul tankeexperiment är om ni skulle ta er till Europeiskt gruppspel. Nivån i ECL är inte jättehög, så där har starka kollektiv väldigt stor chans att börja bygga europakoefficient som ger avkastning över tid givet att man lyckas vara ett allsvenskt topplag. En sådan allsvensk “avvikelse” (om man får kalla det det) skulle förmodligen kunna bidra till att göra ordentliga ingrepp i maktkartan i Göteborg.
2 gillningar
Sant, men den delen av kakan är mer beständig och antifragil. Blir det en dipp på marknaden – av vilket skäl det än är – kommer klubbar med stark publik och egen akademi likväl ha en bra bas.
En annan vinkel är att GAIS publik primärt ska mätas mot lokalrivalerna, som man delar marknad med. Och sekundärt med övriga topplag, åtminstone än så länge. Här handlar en större publik också om högre status gentemot sponsorer, kommun och lokalrivaler.
2 gillningar
Mmm så är det såklart.
Men.
En krasch i transfermarknaden skulle totalt slakta DIF, Hammarby, AIK och Malmö FF om den blir långvarig. Transferintäkterna är hela fundamentet som finansierar driftunderskotten. Med enstaka undantag i form av Europapengar (MFF och DIF).
Ibland tänker jag att det vore bra med en marknadskollaps. Att se hur allt kommer jämnas ut. Lönerna plattas ut etc. Då skiftar fokus till sportslig utväxling genom att fatta smarta fattigmannabeslut igen. Hela lönespektrat är boostat av transfersummor, och därför har vi detta perverterade fokus på att låta klubbarna agera busshållatser där agenter placerar unga talanger. Men nu är det så, och om man inte har något annat sätt att lura marknaden måste man spela spelet.
I praktiken är det yngre talanger som finansierar signons till “storspelare” - inte publik och souvenirer, om man ska hårddra det. Det finns inte en enda dyr allsvensk “hemvändare” som inte har en ung talang att tacka för sin lön.
Så.
Jag är 99% säker på att publiktillväxt och merch överskattas som faktor i gemene mans huvud. Frågan har sprängkraft och psykologisk påverkan. Spelarna gillar de stora scenerna. Supportrarna gillar det. Jag gillar det. Men i grunden tror jag att det är en storklubbsidé att klubbar som Häcken, Sirius och BP skulle känna sig handikappade på grund av sin ringa omfattning → få medlemmar, lite publik.
De är klart de vill växa. Och det är ju inte så att publiktillväxt helt saknar påverkan på sportsliga prestationer över tid. Men småklubbarnas litenhet och begränsade tillväxtpotential har istället möjliggjort att de kunnat koncentrera sig på en mer lönsam gren: Talangutveckling. Och på det sättet har de stärkt sin ekonomi enormt.
Några sålda mössor hit och dit kommit inte påverka deras sportsliga ambitioner och förväntningar. Om du ursäktar halmgubben. 
Ett snyggt förhandlingsmove av en sportchef som kränger en talang kan generera 20 miljoner extra i nettointäkt, vilket är en siffra som totalt pulveriserar nettoeffekten av alla andra kanaler.
2 gillningar