Detta måste vägas mot kontexten. Det råder någorlunda lugn och ro nu. Det är lätt att både säga - och känna - så exakt just nu, betydligt svårare om man har sportsliga resultaten emot sig.
Vet du om det finns ritningar på denna att se någonstans?
Även DIF driver denna fråga. Hoppas inte på något gemensamt.
Det nämndes i TS i avsnittet efter intervjun, att det märktes att Söderberg varit under press.
Måste dessutom revidera det jag sade häromveckan en aning. Strategin sattes i februari 2024, men med Thomas Berntsen, vilket jag helt lyckades missa. Det gör kommunikationsmissarna något allvarligare, givet att det är Söderbergs yttersta ansvar att alla indianer ror i takt i kanoten.
Svar nej. Gissningsvis kommer något ut när det hamnar på kommunens bord – är väl en sedvanlig process där folk kan lämna in överklaganden och sådant då. Men gissar att AIK kommer presentera projektet också, om än kanske inte på detaljerad ritningsnivå.
Helt förståeligt om ni i nuläget kan sjösätta sådant själva, inom rimliga tidsramar. Jag uppfattar det dock inte som att ni och Hammarby har överhanden gällande Stockholm stad.
Detta indikerar det vi varit inne på tidigare. Kanske inte att TS är direkt “svag” i ordets bemärkelse, men att Berntsen var starkare och att TS lät sig formas. I regel måste man vinna för att ändå få styrelsens förtroende om man genomför ett sådant “move”, men TS verkar ändå bli kvar trots svagt utfall på genomförandet av strategin. Vet inte om det tyder på stark vd eller svag styrelse, men något känns iaf skevt…
Bosse och Henke har mer eller mindre lovat att de ska ro detta i land. Inför förra säsongen så var det till och med ett löfte att Henke inte skulle sluta innan det var klart. Sen vet vi vad som hände…
Alla markfrågor, anläggningsfrågor, bygglovsfrågor är extremt tröga i Stockholm. Kan inte säga att jag vet exakt hur det är ute i landet, men jag inbillar mig att det är enklare att få igenom projekt. Rätt sjukt att detta ska vara en flaskhals när finansiering rimligen inte borde vara något gigantiskt problem.
Men det är där vi är, och jus nu kanske det är i anläggningsfrågorna som vd ackompanjerad av styrelse kan göra mest långsiktig nytta om man inte ska peta i sporten.
Här är en översikt. Säger ju inte egentligen något om detaljer, men mer om omfattningen. Solna kommun är inte direkt den med mest mark, men jag uppfattar den som betydligt bättre än Stockholm de senaste åren. Det har krävts en helt annan inställning både från klubben och kommunen för att få igång olika processer.
En inomhushall borde vara nästa prioritet, eftersom man annars är beroende av Bosön precis som en rad andra klubbar.
Huvudstyrelsens ordförande intervjuades i Testa Stör. Det mesta är ovidkommande för tråden men en specifik sak rör fotbollen.
Drygt 1000 nya medlemmar har inkommit. Detta sedan fotbollen implementerat systemet med att medlemskap är nivå 2/2 i förmånssystemet. Nivå 1 är årskort. Denna typ av system finns redan i princip alla andra storklubbar och även andra.
Check. Vad är totalen nu?
Kan tycka att det borde vara omvänt.
Medlemsskapet borde vara en billig bottenplatta. Ovanpå det kan man sedan addera fler tjänster (årskort, abonnemang i media, bortabiljetter osv).
21 000 tyckte jag han sade. Grejen här är att medlemskapet betalas till AIK (huvudföreningen). Fotbollssektioner får pengar men det är en del av kakan 13 sektioner delar på. Men fotbollssektioner är helt klart den drivande kraften i medlemsbasen.
Därav har man inte samma möjligheter att erbjuda ett medlemskap billigt som en slags grund för exklusivitet. Utan årskortet blir “kärnan”. Och årskortet är oavsett dyrare och bör ge en högre förmånsnivå.
Alla medlemsföreningar har 0 kronor i avgift, just nu. Hittills har ingen tagit steget att ta betalt själva. Får se om det ändras på inför kommande år – är skeptisk till det eftersom det finns en ganska stark kärna som vill att klubben sitter ihop så. Med det sagt vet jag inte vad den bredare massan av medlemmar tycker.
Fattar!
Borde vara:
Medlemskap = grund för gemenskap / delaktighet. Symbolisk summa.
Lojalitet + ekonomiskt bidrag = grund för exklusivitet.
Det är mycket ängslighet i föreningssverige. Man ojar sig alltid över vad medlemmar tycker, och förändrar sällan.
Men den svenska förening som kan paketera detta rätt kommer i längden kunna bygga mycket starkare relationer till sina medlemmar.
Även om det går utanför tråden hade det varit intressant att veta hu detta är i DIF just nu. Och var du anser borde förbättras, vilka “perks” som medlemskapet bör inneha.
Är generellt av inställningen att man borde bygga om från grunden.
Bygg allt utifrån medlemsskapet. Sälj rästen ovanpå som tilläggstjänster.
Hantera det hela som ett abonnemang, dvs låt kunderna betala per månad. Lämna helt och hållet idén om att sälja stora mängder säsongskort i förskott (primitivt).
Etablera en stark relation till medlemsbasen, korsförsälj och uppsälj mertjänster.
Håll noga koll på “stocken”, mät churn och nykund, och vårda medlemmarna/kunderna med en långsiktig idé om hur relationen ska utvecklas finansiellt och innehållsmässigt.
Insteget är medlemskapet. Genom detta får man tillgång till alla andra tjänster.
Jag vet att DIF tittar på en sådan modell.
Flera klubbar runt om i Europa har redan gått över till att tänka så här, och i princip alla har växt snabbare än tidigare.
Problemet här är att årskorten är begränsade, medlemskapen är det inte i samma utsträckning (givetvis finns det en gräns någonstans, AIK borde nå en mäktig siffra, 50 000 kanske). Det är årskorten som är nyckeln till exklusivitet, eller åtminstone den högre nivån av exklusivitet.
Som jag varit inne på i någon annan tråd är etage 1+2 “där det händer”. Medlemskap ger förtur till de platser som är kvar på dessa två bärande etage. Men målgruppen av sällanbesökare är diversifierad, väldigt bred men där ingår också väldigt många som går på kanske fem matcher per år. Hur man ska utveckla detta till något bredare än just förtur till biljetter vet jag inte, vad vill folk ha mer?
Rätt kul att AIK en enda gång sålt ut årskorten i förskott – och herr Frisk kallar det redan primitivt 
Förstår poängen med abonnemang, men man ska ha i åtanke att hos kunden är detta redan så, om man väljer avbetalning över x antal månader. Min uppfattning är att kundbasen inom fotboll är relativt konservativ och gillar uppdelningen i kalenderår. Med det sagt, abonnemangsformen kanske är framtiden.
Precis. Och just därför borde insteget i “klubben” garantera access dit. Ni kan ju sälja en miljon medlemskap, och denna miljon kan ni adressera med ett exklusivt årskort. Det är en “inifrån och ut”-strategi. Först medlem (lågt insteg), sedan årskort (högre kostnad, högre värde).
Hela denna grupp får köpa biljetter oavsett etage, precis som idag. Skillnaden är att ni skulle ha fler medlemmar, men inte färre årskort.
Men nu är vi nästan inne på hårklyverier. Det är mycket möjligt att AIK ser årskortet som det riktiga medlemskapet. I mitt fall ska ju årskortet vara en prenumerationsnivå (tänk bas, silver, guld). Då blir det mer logiskt. Det är lätt att hitta på saker att paketera in i de olika nivåerna.
Metoden är primitiv. Det är därför moderna klubbar överger den. 
Den är enbart positiv för kassaflödet eftersom att man får ett stort förskott. Så att byta innebär en kassaflödesförskjutning (som ni inte har råd med).
Att aktivt jobba för att förnya en kundstock innebär att man lägger enorma mängder pengar på att förnya kunder som i de allra flesta fall bara hade låtit abonnemanget löpa på.
Du ser ju inte Netflix sälja “årskort” för att sedan anställa en miljon säljare som ska tvinga folk att förnya sitt abonnemang.
Det stämmer säkert. Men en ny värld växer fram, och personligen tycker jag att idrottsföreningar borde försöka omfamna den. Min modell ger bättre kapacitet för långsiktiga relationer, bättre mätbarhet i realtid osv. Att optimera verksamheten för ett årligt megaförsäljningstillfälle kan man såklart göra ändå. Och man kan ju låta kunderna betala allt i förskott om de vill.
3 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Allsvensk merch & souvernirer
Tydligt att medlemskap kommer användas som väg till förmåner från den här säsongen.
Hade glömt att förtursprogrammet redan finns beskrivet.
Här är dock medlemskap + årskort den högre nivån. Sedan kommer enbart årskort eller enbart medlemskap som nivå 2.
Högsta förtursnivå tilldelas personer som både innehar årskort och är medlemmar i AIK Fotbollsförening. Därefter följer en nivå för samtliga som antingen är årskortsinnehavare eller medlemmar i AIK Fotbollsförening. Övriga supportrar erbjuds tillgång efter dessa två nivåer.
Syftet med modellen är att belöna långsiktigt engagemang, stärka medlemsdemokratin och skapa en mer rättvis fördelning när efterfrågan överstiger tillgången – exempelvis vid bortaderbyn, tröjsläpp och andra prioriterade lanseringar.
För mig totalt inverterat och ologiskt att ha “enbart årskort” och “enbart medlemskap” som den lägre nivån. Onödigt krångligt. Medlemskap borde vara krav för att få ha årskort.
Men visst, jag känner inte att jag kan attackera den klubb som sköter både biljett och årskortsförsäljning allra bäst.
Nu är det ju första året man har medlemskap som förmånsnivå. Tror man får utvärdera och se vad effekten blev. Initialt tveksam till att kräva medlemskap för årskort. Däremot tror jag det är ett sätt att bygga en förmånsnivå för folk som går sällan att få förtur till lösbiljetter.
Varför? Jag är fan medlem i mängder av klubbar just på grund av att det är enda sättet att köpa biljetter om man blivit utan “officiell” bortabiljett. Detta alltså vid lösbiljetter.
Det låter inte bra, man måste hålla på sina principer. Så länge det inte är den lokala bouleklubben eller liknande
Skämt åsido så har ju medlemskapet – om man också har årskort – redan fått precis det värdet du eftersöker. Förtur till eftertraktade biljetter. Att årskort inkluderas är ändå bra tycker jag, eftersom det är den trognaste publiken.
Känns ändå lite onödigt att lägga allt för mycket kraft på att värva medlemmar bland säsongare då korrelationen lär vara ganska stark mellan dessa grupper redan. Måste ju vara betydligt vanligare att en säsongskortsinnehavare även är medlem än att någon som är tre strömatcher per år är detsamma. Det är den sistnämnda gruppen man bör lägga krutet på genom olika incitament som att medlemskapet medför exklusiva erbjudanden osv.
Jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om att Djurgården stoltserar med enorma mängder medlemmar.
Men om jag hade byggt från grunden hade jag anammat en modell där medlemskapet är insteget. Att det är plattformen som öppnar upp för allt annat, som du är inne på.
Sen finns det väldigt många av det äldre gardet som håller medlemskapet oerhört högt. Där det är avgörande för om man är med eller inte. Föreningsdemokrater, kan vi kalla dessa.
Jag har i princip aldrig haft säsongskort, men ändå sett i princip alla matcher på plats. På något sätt tyckt att säsongskortet är ett handikapp som krånglar till saker om man vill vara lite mer flexibel. Men det har förstås berott på att det i princip alltid går att få tag på biljetter. Samtidigt har jag varit ständig medlem så länge jag kan minnas.
I praktiken är vi medlemmar som avstår säsongskort (i år har jag…) men går på alla matchar en mer lönsam grupp, även om det också blir en kassaflödesfråga då vi inte betalar i förskott.
