Detta vidrör idén om AIK som “urkraft”. Inte helt lätt att sätta fingret på vad det är, men man behåller sin omfattning och påverkan trots att sporten inte är på topp. Det ligger en sanning i att man berör, och detta ger kraft åt varumärket.
Vore intressant att se en undersökning av vilket lags förluster som genererar högst glädjenivåer hos andra lags supportrar. 100% säker på att AIK skulle toppa. Och det är inte för att man, som man skulle kunna tro, är hatade av många.
Publikfrågan måste vara en nyckel här. Ingen slump att Mjällby som fick onormalt mycket uppmärksamhet i media ändå inte har en chans mot topp 5 som råkar vara Allsvenskans största publikmagneter.
Också intressant att inte DIF drar mer fördel av att er hockeysektion går så starkt i SHL. Ni har ändå, vad jag förstått, arbetar med synergieffekter mellan sektionerna.
Noterar även att frågan är ställd till svenska folket - inte till svenska supportrar. Gissningsvis kommer ett stort antal svarande bara reflexmässigt svara namnen på lag de känner till och är top of mind. Så utfallet lär vara relativt viktat mot räckvidd som huvudsaklig parameter.
Sen är AIK bra på det mediala också, inbillar jag mig. Man når ut bra, arbetar sofistikerat, producerar mycket och har sin stil och ton.
Jag invände mot att det skulle vara så stor skillnad till andra lag och att varumärket skulle vara “starkt”, alltså verkar bero mycket på hur man frågat.
T ex om man frågat “Vilken klubb tycker du är mest positivt känd?” ger rimligtvis stor skillnad mot “Vilken klubb har du hört mest om?” för på senare tid har det varit mycket i media om AIKs MISSskötsel…
För skojs skull kollade jag upp året 2012, där AIK gått till Europa League genom att slå ut ett topp 15-lag i Europa, CSKA Moskva. Ett år då man var välskött
Även där är man i absolut topp, men efter Djurgården. Så oavsett om AIK får negativa eller positiva rubriker är man i topp.
Nej, uppenbarligen inte. Det sker förmodligen med en fördröjd effekt. Kan även tänka mig att varumärken för idrottsklubbar är mer trögrörliga än för vanliga företag som inte bygger på samma typ av relationer och gemenskap.
I teorin kan alla backa och gå framåt utan att “tabellen” ändras eller omfördelas. Men det finns en underliggande tillväxt och hausse också, som gissningsvis påverkar siffrorna i proportion till vilken storlek man gick in med. Kanske samma effekt som driver upp AIK:s publiksiffror trots sportslig underprestation och tveksamt management.
Ja, det är väl förmodligen varje företags våta dröm att bygga samma starka relation till sina kunder som idrottsklubbarna gör till sina medlemmar. Brand religion, och allt det där… Att man helt enkelt vill skapa kommersiella relationer som bygger på annat än transaktioner och konkret värde.
Ja, fast sponsorer kan hoppa av för något förknippas med något för dåligt, som t ex rasism.
T ex var det väl Mjällbys? storsponsor som hotade med neddragning om de inte fick tillräcklig ordning på pyro…
Det tidigare mycket starka varumärket “Fröken Sverige” försvann nästan då det blev så ute med skönhetstävlingar i Sverige på 90-talet att en del år vann tjejer, som knappt ens såg ut som medelsvenskan i snygghet… Senare kom ytligheten tillbaka men sägs det ens på TV-nyheterna numera vem som vunnit?
Det finns gott om skäl att inte sponsra allsvenska klubbar. Jag vet exempelvis många föreningar som ser antagonismen bland stockholmsklubbarna som ett stort problem. Man vill helt enkelt inte associera sig med en klubb eftersom att man riskerar bojkott från rivaliserande klubbars supportrar.
Detta är både en styrka och en svaghet, skulle jag säga.
Det händer att medierna börjar spinna negativa bilder av klubbar, inte sällan helt oförtjänt. Klart det slår mot varumärket. Samtidigt galvaniserar det supportrar som vet bättre och lojaliteten stärks.
Alla klubbar har ett positivt nettobidrag som är enormt, bara genom sin existens. Utmaningen är att nå ut med dessa utan att trampa in i massa irrelevant CSR-arbete (det finns bra CSR-arbete också, naturligtvis) som styr föreningen bort från det egentliga värdeskapandet.
Överlag blir jag mer och mer övertygad varumärkesfrågan bland idrottsföreningar inte går att jämföra med vanliga företag och företeelser på ett rättvist sätt. Det blir snedvridet.