Jag erkänner, eller erkände, den här kemin tidigare. Det är klart som fan att Bosse och Henke haft en framgångsresa ihop, och att de lyckats bygga en stark ekonomi. Säger inget annat.
Men trot eller ej, framgång kan skapas av fler personer än så. Och min känsla är att framgångarna överdrivs och blåses upp mot bakgrund av att det var riktigt uselt när de tog över senaste vändan. Det är som ett stort jävla trauma som hemsöker oss. Hela tiden ska man man påminnas om att vi minsann var nära konkurs tidigare. När tar detta slut? Detta kan inte vara den naturliga referenspunkten för någon vd i all oändlighet, oavsett vem det är.
Jag säger inte att man måste gå all in på det “nya DIF” som kommer fram, med nytt ledarskap. Men man kan gott ge det en chans. Det var helt uppenbart att Henke hade stagnerat, och det var ännu mer uppenbart att det saknades idéer och visioner för hur DIF skulle ta nästa steg såväl ekonomiskt som sportsligt. Detta går inte att förneka, och förmodligen (nu gissar jag) kände väl Henke själv att han kommit till vägs ände. Om han hade haft den där enorma drivkraften som krävdes för att verkligen förvandla och positionera DIF för ett modernt konkurrenslandskap, ja då hade han gissningsvis varit kvar nu.
Men så har det knappast sett ut de senaste säsongerna.
Jag har höga förväntningar på nye vdn, och jag förmodar att även styrelsen har detta. Men det kommer vara svårt och det kommer behövas tålamod. Det lär bli hack i kurvan.
Och framför allt kommer föreningen behöva lära sig att kommunicera vad man sysslar med. Både hur man arbetar för att minska kostsamma felinvesteringar, men också hur planen ser ut för att flytta fram positionerna i Sverige.
Det är ingen naturlag att MFF tar flest titlar och är rikast. Det kommer gå att rubba detta om vi får in rätt människor i organisationen.
Vi får se vad Frisén gör nu när han har tillträtt. Om han överträffar den utvecklingskurva som Henke haft ekonomiskt. Det kommer att visa sig. Jag tror som sagt att det är svårare många tror. Frisén är 35. Har absolut erfarenhet. Men inte i allsvensk kontext. Det är inget man får över en natt. Håller förstås tummarna. Men misstänker att det kommer ropas efter ytterligare en återkomst ganska snabbt om det kommer motvind. Allsvenska motvinden är tuff och det krävs egenskaper och ledarskap som få har.
Jag har extremt svårt att förstå den här underliggande negativa tonen. Det är självklart att det är svårt. Men vi borde välkomna att styrelsen efter enormt många passiva och direkt skadliga anti-utvecklingsår gör något för att flytta fram positionerna.
Jag finner varken glädje eller ro i att vara en aktör som förlitar sig på att MFF ska trampa snett samtidigt som inget annat lag har flow, lex Mjällby, för att då kanske i bästa fall ta en titel. Det är en otrolig förlorarmentalitet i min bok.
Vi måste nån gång ta tag i vårt eget öde, och inse att fotbollen inte går ut på att inteförlora. Det handlar om att vinna, och detta genom att vara smartare, bättre, snabbare och effektivare än konkurrenterna. För att nå dit måste man bända upp gamla maktstrukturer och få in nytänk i organisationen.
Därför är det helt rätt att tillsätta en ny vd som får mandat att förnya hur vi investerar vårt kapital på bästa sätt för att gynna fotbollen.
Vi får se när det kommer indikationer på vilka siffror vi stänger året med. Jag misstänker att det kan vara sämre än många tror, men ändå relativt sett starka siffror.
Jag vet inte vilken utvecklingskurva du syftar på, men förmodar att du pratar om det som i media beskrivs som “rikedom”. Att en klubb är rik när den har stort handlingsutrymme tack vare ett fritt eget kapital på banken. Det ska inte vara onödigt högt då det indikerar felallokering. Pengarna ska befinna sig där de ger mest avkastning (sportslig och ekonomiskt) över tid. Kapitalet är ett medel, inte ett mål, vilket korkade journalister verkar tro.
Passiva pengar indikerar svag rekryteringsförmåga, organisatorisk ineffektivitet, strategiska problem och/eller brist på mod och beslutskraft.
Så om detta är den “utvecklingskurva” där Frisén ska jämföras med Henke så är vi snett på det.
Fotbollen fungerar inte ekonomiskt som vanliga näringslivet. Mycket mer poröst. Är av åsikten att man behöver ha rejält med kapital. Behövs till omställningar. Blir det punka på transfermarknaden kan man helt plötsligt inte realisera tillgångar som man “trodde” att man hade. Med otur finns långa dyra kontrakt som måste köpas ut. Kapitalet brinner som fnöske när skiten träffar fläkten. Sunt att ha större buffert än man normalt har i vanliga företag. Hoppas Frisén har detta och inte vill satsa sig fram på varje punkt. Framtiden är viktig men man behöver ha med sig backspegeln också.
Fotbollen är såklart ingen karbonkopia av det “vanliga näringslivet”. Men den är inte en unik monolitisk koloss som aldrig utvecklas. Tvärt om, konkurrensen är stenhård och innovationen krävs för att utvecklas.
Att gamla recept tenderat att fungera OK är ett tecken på att boomer-allsvenskan varit eftersatt och efterbliven. Man ser nu hur klubbarna som förstår detta kommer dra iväg. De kommer få bättre sportslig avkastning per investerad krona över tid, och förmodligen även större ekonomisk avkastning.
Jag har inte hört ett enda ord från Henke om HUR man ska föra föreningen in i framtiden på ett sätt som gör att vi stärker vår position ytterligare. Han har till och med haft svårt att formulera vad det ens är vi sysslar med, hur vår modell ser ut. Detta trots att han rimligen borde förstå ax till limpa och leverera en skarpare analys än alla oss utomstående tyckare, medier, analytiker etc.
Att landa i slutsatsen att fotbollen har oförutsägbara inslag i sin natur och att man därför måste ha en större stridskassa redo att aktivera när det blåser snålt är INGEN strategi. Det är snarare en ytlig observation som man anpassat sig efter.
Detta är basics, och om övriga konkurrenter i Allsvenskan inte fattat detta så säger det mer om deras dumhet än om vår organisations styrka.
Jag förväntar mig att Frisén har järnkoll på detta och kan positionera oss för att både stå pall, tjäna (ännu mer) pengar och ffa få högre sportslig avkastning per investerad krona.
Det må vara basics. Men det är ändå verkligheten. Vanskligt att anta att förutsägbarheten är för att konkurrenterna inte vill utvecklas. De vill såklart utvecklas. Men det finns ett värde i äldre beprövade metoder. Annars hade inte så många försökt men misslyckats och gått tillbaka till grunderna. Det händer hela tiden. Och det kan hända oss också.
Jo. Jag köper det. Men du får det att låta som att just fotbollen är något helt unikt som alltid graviterar tillbaka till ett perfekt ursprungstillstånd.
Och så är det ju inte. Det är inte så utveckling fungerar. Med bara ett marginellt mer sofistikerat tänk hade vi säkerligen kunnat avstå från 50% av våra felaktiga värvningar. Dessa är inte en oundviklig biprodukt av en perfekt förfinad process, utan en onödig felinvestering till följd av en underutvecklad process.
Kanske inte ett perfekt tillstånd. Men fotbollen är inte heller en purung startup-bransch. Och den har annorlunda rötter än många andra branscher. Just på grund av att det är idrott. Kombinerat med föreningsliv. Kombinerat med folklighet. Det enda jag säger är att det måste finnas försiktighet. Grandios ser bra ut på pappret men faller ofta platt.
Som sagt lätt att köra i diket och svårare att ta sig upp. Dikeskörningar är relativt vanliga men vi har inte haft några under Henke. Det tyder på en navigeringsförmåga som kanske inte alla ser. Men naturligtvis ska vi försöka träffa rätt med varje värvning.
Vad tror du om att man kanske måste trigga fram några dikeskörningar för att väcka en organisation som stagnerat? Visst. Fint att köra på och tälja guld i en transfermarknad som inflateras hela tiden, men samtidigt tror jag vår organisation skulle få det extremt tufft att skapa robusta överskott givet att just transfermarknaden upphörde att existera över en natt.
Det är inte så att man briljerat inom särskilt många områden utöver transfers och “stabilitet”.
Antingen tar man små steg hela tiden. Steg som knappt syns. Eller så tar man stora kliv vid utvalda tillfällen. Det senare är förknippat med mycket högre risk. Jag är av uppfattningen att vi tagit dessa små steg löpande och därför inte behöver göra stora förändringar. Vi tjänar redan pengar. Mycket pengar. Och vi utvecklas. Långa linjen ser bra ut, över årtionde. Truppen får högre budget. Kaknäs uppgraderas. Vi projekterar ny inomhushall. Sponsorerna blir fler och avtalen blir större. Det mesta pekar åt rätt håll. Ser ingen anledning till domedagsstämning. Inte heller anledning till total utblåsning. Man behöver bevara för att få hållbar utveckling. Många skulle vilja vara i vår sits.
Du argumenterar från ett perspektiv som bottnar i att det i princip aldrig sker, eller kommer att ske, något paradigmskifte i hur man styr och utvecklar klubbar för maximal sportslig och ekonomisk avkastning.
Detta tror jag är fel. Jag tror det sker stora förändringar i form av professionalisering och styrning av klubbar, där de som är för hårt förankrade i gammal föreningsmentalitet och “Buster-romantik” kommer att bli uppätna.
I vilket normalt bolag som helst hade man ifrågasatt brända pengar och försökt lista ut vilka beslut som borde ha fattats eftersom att de kunde generera ett bättre utfall.
Och detta verkar inte alls ha skett i DIF. Tvärt om, man har rullat på, och litat på att gårdagens recept kommer att fungera även imorgon. Detta trots att det finns mängder av evidens för att saker skulle kunnat skötas bättre.
Sen kan jag på ett plan hålla med om att kritiken ibland är lite väl skarp och onyanserad. Jag delar uppfattningen att den långa utvecklingslinjen ser bra ut, men tror att den skulle kunna vara ännu bättre.
Nu när Frisén tagit över som vd gissar jag att det blir ett mer avkastningsorienterat tänk kring hur vi arbetar. Såväl sportsligt som ekonomiskt.
Tror absolut saker förändras. Men tror också saker förgrenas. Det finns fler än ett sätt att tjäna pengar. Frågan är vad som är optimalt för den egna föreningen. Alla kan inte gå samma väg. Organisationer utvecklas med strömmen och kopierar automatiskt konkurrenterna. Men kopierar man för mycket blir man som alla andra. Bättre att gå sin egen väg. Särskilt om man har bevis på att den fungerar över tid.
Nu ska vi förmodligen göra organisationen mer proffsig. Men det är knappast säkert att det ger högre avkastning eller fler poäng. Det vet vi inte än. Men vi vet att befintlig modell parkerar oss på övre halvan och samtidigt ger ekonomisk avkastning. Det är inte kattskit som många hävdar. Många skulle gärna ha Henkes recept. Se på Norrköping nu. Storlag som kört i diket. Hade nog gärna haft Henke (och Bosse) för att styra in på en hållbar bana.
Även om man är bra går det alltid att vara ännu bättre. Det är livsfarligt att hela tiden falla tillbaka på en jämförelse med konkurrenterna och den egna historiska undermåligheten… Det blir cherrypicking, och det är som gjort för att man ska skapa artificiell nöjdhet.
Men jag förstår vad du menar. Det finns risker i att förändra för snabbt. Men samtidigt tror jag inte det krävs några gigantiska ingrepp för att inledningsvis bara strukturera upp och få den kontroll som krävs för att minimera felvärvningarna. Vi pratar om kanske 100 miljoner kronor som hade kunnat användas till helt andra saker. Det är astronomiska pengar för en allsvensk klubb. Detta måste man adressera och ifrågasätta utan att bli beskylld för att vara någon form av turborevolutionär som vill omkullkasta allt.
Sanningen är ju den att vi inte hade varit där vi är (med vd-byte) om den här förmågan funnits i föreningen. Men om befintlig vd så uppenbart har slocknat i den här frågan, hur ska vi då kunna lita på att han har de visioner som krävs för att göra oss ledande?
Nu lämnas det över. Befintliga överskott, och ytterligare överskott från transfers måste investeras optimalt om vi ska ha en chans att rubba MFF på sikt. Att återupprepa de senaste fönstrens kapitalförstöring räcker enbart till om övriga toppkonkurrenter imploderar. Dels kommer det inte ske, dels vore det framgång på ohållbara premisser.
Just nu har man en så pass bra ekonomi att man faktiskt kan slänga 100 millar på fel spelare. Men det är ju temporärt.
Låt säga att DIF lägger 30% av transferbudgeten på floppar och samma siffra för Mjällby och Bodö/Glimt är 10%. Då måste ju DIF ner till deras nivå för att konkurrera på lång sikt.
I Mjällby sitter scoutingorganisationen med kanske 5-10 potentiella namn per position. Så fort en spelare säljs eller är nära att säljas aktiveras sportchefen för att hitta ersättare i god tid. I flera fall pågår förmodligen redan kontakt med agenter och klubbar långt innan det sker befintlig förändring i truppen.
I DIF har jag fått uppfattningen att allt planeras i Bosses huvud. Och utfallet blir därefter. Ibland kommer spelare in i tid – ibland för sent. Och sedan tillkommer även urvalsprocessen, som bevisligen leder till en för hög andel spelare med fel egenskaper.
Vi, och detta tror jag gäller alla klubbar, får ofta lägre marginalnytta ju mer vi investerar. Det är klart det finns undantag och det är lika klart att det inte alltid är lätt att mäta.
Man kan tycka att Bosses markant ökade transferbudget och investeringsvilja borde ge oss mer tid, fler alternativ och större framförhållning.
Men i praktiken har det aldrig fungerat så för oss. Vi blir istället stressade, pressade och agerar reaktivt och sent. Och våra resurser gör att vi kan fatta felaktiga beslut på en högre nivå än tidigare. Då landar man i felvärvningar.
Det är mycket snack om att alla spelare behöver tid, men det är överdrivet. Vissa spelare från en högre hylla ska fungera i princip omedelbart i det nya laget (Lex Mikael Anderson). Man kan inte lägga 15 miljoner på en spelare som behöver ett år på sig att “komma in i det” (Lex Zakaria Sawo).
Nu borde vi kunna göra ett netto på, med lite tur, 300 miljoner sek på Priske, Kosugi och Siltanen. Fördelat över detta och kanske även nästa fönster.
Detta ger ett otroligt bra läge att korrigera vår process och återinvestera på ett smartare sätt. Jag har bara så svårt att se det hända om inte Bosse tvingas tänka om radikalt.
Det är huvudsakligen supportrar som pressar Bosse att handla dyrt. Kraven ökar hela tiden. Det ska vara namn. Bosses grej är att varva fynd med hemvändare. Stark strategi över tid. Men nu är pressen så stor. Varje spelare måste vara bevisad kvalitet direkt. Bieffekt av större kassa och ökad kortsiktighet i supporterled.
Men Bosse är också en vuxen människa med en unik insyn och helt unik position som möjliggör för att hela tiden bli bättre. Det är därför vi valt honom. Inte för att han ska vika sig för press. Han är ansvarig för sina beslut även om de skett under press.
Om det nu är så att han viker ned sig för yttre tryck på stora värvningar (betvivlar att detta alltid stämmer), då har vi ett gigantiskt problem. Han måste kunna stå på sig om han har avvikande uppfattningar och sunda argument.
Håller helt med om att Bosse var som allra vassast när vi saknade pengar. Han är väldigt skicklig på att lura runt bland spelare och agenter och knipa underdogs som ingen riktigt sett. Men när det ska göras större affärer (in) så blir det påfallande ofta fel. Så även i hemvändarfrågan där han gång på gång rationaliserat uppenbara felbeslut med märkliga resonemang.
Känns som att just den biten har blivit mycket mer utvecklad senaste åren. Danska andraligan är väl det bästa exemplet, där mindre svenska klubbar fyndat rejält. Bosses relativa fördel här måste minskat?
Ja, fördelen av att ha ett stort kontaktnät och vara en “relationell” person är i princip utraderad av att vilken klubb som helst har tillgång till all data på alla spelare.
Det fanns en tid för inte länge sedan när några få utvalda “fotbollsögon” kunde se talang och egenskaper som ingen annan. Det finns väl i viss mån kvar, men nästan allt går att mäta nu.
Så mindre klubbar kan börja tjäna stora pengar. Dels genom att använda data för att förvärva spelare, men också för att de vet vad köpande klubbar tittar på för underliggande siffror.
Vilka är supportrarna som pressade Bosse att värva Sawo?
Vilka är supportrarna som pressade Bosse att värva Hien II?
Jag förstår såklart vad du menar. Men du gör det extremt enkelt för dig när du förklarar felaktiga värvningar med att Bosse blivit pressad att värva färdiga namn. Om han bara själv hade varit lika vass på att fynda som tidigare i karriären (jag vet, det har blivit dyrare) så är jag övertygad om att hans status och popularitet varit ännu större. Visst finns det röster som vill rulla ut stora pengar på brädet, men mellan raderna menar dessa naturligtvis att pengarna även ska spegla kvalitén.
