Hur sköts AIK? – Organisation, ekonomi, kansli och strategi

Strategichef Jeremy Steele och Head of recruitment Miika Takkula deltog i ett timmeslångt program i AIK+ om den sportsliga strategin. Det kan sägas en hel del om siffrorna som presenterades, men mer intressant för det långsiktiga är strategin som helhet.

För första gången kan man nu som supporter mäta lagets status på annat sätt än de mer banala, som att räkna antalet talanger i truppen eller titta på bokslutet.

Man har även förbättrat saker i den dagliga verksamheten. Ett positivt exempel är att man följer upp utlåningarna lika noga som de spelare som är kvar i truppen. Både spelaren själv och den lånande klubben ger feedback. Tiden då man bara lämpade av spelare i en mindre klubb och hoppades på det bästa, är förbi.

Rent krasst är det inget revolutionerande man inlett, utan något man borde sjösatt för ett decennium sedan. Detta är faktiskt viktigare än den nya träningsanläggningen, som i sig är en annan pusselbit i att professionalisera verksamheten.

Tiden det tar att implementera strategin och vända den ekonomiska situationen är 2-3 år enligt Takkula. Han ger också ett svar på varför det roterats mycket spelare under säsongen, Riveiro har helt enkelt inte kunnat utvärdera spelarna på annat sätt. Det kan man diskutera i en annan tråd om det är bra eller inte – men uppenbart är att Riveiro i hög grad fått direktiv om att spelsystemet är prioritet nummer ett initialt.

Intressant jämförelse med Thomassens lag 2025, där vi hade väldigt lite speltid på de mest försäljningsbara spelarna.

Tittar vi på säsongen hittills så är vi nu 1:a i Allsvenskan enligt det här sättet att mäta. Stjärnan är Zadok Yohanna och den andra gröna cirkeln är Wilson.

Annat intressant är nyckeltal kopplade till transfers och talangproduktion. Givetvis är detta “här och nu” och vi vet inte hur detta ser ut 31 december, om vi nått grönt i allt. Som en hobbyanalytiker måste jag ändå säga att jag gillar hur man framställer statistiken, sen får andra mer inbitna gräva mer om de vill.

Att detta dessutom är något man kan presentera regelbundet, några gånger om året, lyfter den pedagogiska nivån och kan stilla farhågor och ge svar på frågor. Att “allt går åt helvete” är något som folk såklart kommer säga, men det kommer vara svårare att motivera det om inte siffrorna svart på vitt säger det.

2 gillningar

Mycket intressant. Ska ta och se inslaget och kommentera djupare. Det ser ut som att man jobbar i linje med ett ganska standardiserat modernt förfarande för hur en klubb kan drivas på lång sikt. Uppföljningen ger viss kontroll och kanske kan lugna ned tongångarna i delar av supporterleden en aning.

En fråga:

I sista bilden står “Andel speltid av High Promotion-spelare (U23)”. Har man skruvat på den definitionen? Jag vill minnas att ert begrepp “high promotion” inte var kopplat till ålder tidigare? Eller är det helt enkelt ett sätt att göra ett urval och fokusera på just den åldern eftersom att de också har ett försäljningsvärde?

Jag är även nyfiken på hur man “blir” en sk High Promotion-spelare om man året innan bara är en vanlig “mid promotion”-spelare?

2 gillningar