Det cirkulerar just nu olika versioner av en motion vars syfte är att göra transferkostnader mer transparenta. Här är den version som kommer att behandlas på Malmö FF:s årsmöte.
Kort sammanfattning
Två MFF-medlemmar, Markus Rignér och Frederik Lindgren, har lämnat in en motion till kommande årsmöte om ökad transparens vid spelarövergångar. Man hävdar att när klubben inte kommunicerar ekonomiska detaljer tvingas medlemmarna i praktiken förlita sig på rykten och läckor, vilket ger agenter och journalister tolkningsföreträde över föreningens egen verksamhet. Det är sant.
Men kanske ännu viktigare är att nuvarande modell gynnar ljusskygga agenter med skumma upplägg.
Motionärerna föreslår att MFF inför den så kallade portugisiska modellen, där övergångsintäkter, övergångskostnader och agentarvoden offentliggörs. Konkret yrkas det att styrelsen tar fram ett förslag på hur en sådan redovisning ska utformas till nästa årsmöte, samt att MFF driver frågan inom SEF för att få till ett gemensamt nationellt ramverk.
Kommentar
Detta är högst sannolikt ett av de starkaste initiativen på länge för att motverka agentstyrning och kriminalitet inom svensk fotboll. Den mediala biten bryr jag mig inte lika mycket om. Pengar är pengar, och det kommer alltid spekuleras om summor hit och dit. Potentialen här ligger att gå till attack mot agenterna som pressat sina klor in i transfermarknaden.
Men.
Det kommer att krävas mer, och det finns tydliga utmaningar:
- Frivillighet räcker inte. Transparensen måste vara tvingande. Det är oklart om initiativ via SEF verkligen blir tillräckligt ”hårda”.
- Internationellt motstånd. Utländska klubbar (och agenter) kan motsätta sig offentliggörande av siffror, vilket kan bli svårt för svenska klubbar att stå emot när en affär är nära förestående.
- Kreativ bokföring. Ökad öppenhet kommer att leda till att agentrelaterade kostnader struktureras om och döljs i andra poster, eller paketeras mellan olika affärer. Detta är oundvikligt och sker garanterat redan idag.
- Förhandlingsläge. Svenska klubbar kan få ett sämre förhandlingsläge när framtida köpare och deras agenter får tillgång till detaljerad historisk information. Detta ser jag dock som sekundärt. Vi har stora problem att lösa på hemmaplan och då måste vissa saker offras.
Den kanske viktigaste punkten är dock denna:
Transparens handlar inte bara om att redovisa intäkter, agentkostnader och procentsatser. Det kräver också att agenterna själva och samtliga inblandade bolag synliggörs.
Agenter och deras underleverantörer är ofta mycket skickliga på att gömma sig bakom bolagsstrukturer. För att reformen ska få verklig effekt måste man kunna visa hur pengarna faktiskt flödar mellan föreningar → bolag → agenter, och framför allt vilka som är de så kallade verkliga huvudmännen i varje led.
Vad tycks? Är detta genomförbart i praktiken – Räcker det? Eller krävs ännu hårdare åtgärder?
Tillägg: Ser även att Hammarby driver en liknande fråga internt i föreningen.




